Tysklands regering godkänner lagförslag om digitalt våld som omfattar deepfakes, falska konton och GPS-förföljelse

Tysklands förbundsregering godkände onsdagen den 7 oktober ett lagförslag som ska stärka skyddet mot digitalt våld, uppger den tyska regeringen. Förslaget kommer från det federala justitieministeriet under Stefanie Hubig (SPD) och består av två delar: ändringar i strafflagen som täpper till vad regeringen kallar luckor i det straffrättsliga ansvaret, och en ny lag om skydd mot digitalt våld som gör det lättare för offer att gå civilrättsligt fram mot rättighetskränkningar på nätet. Det är fortfarande ett regeringsförslag: enligt tagesschau har Bundestag ännu inte fattat beslut om det. Hubig presenterade ett första utkast i april; netzpolitik.org rapporterar att regeringens version sedan dess har skärpts på flera punkter.

I centrum för den straffrättsliga delen står ett nytt brott som omfattar otillåtet skapande och spridning av intima bilder, till exempel sexualiserade deepfakes eller intima bilder som delas för att hämnas på någon. Enligt regeringen spelar det ingen roll om detta sker offentligt eller privat, eller om materialet är äkta eller datorgenererat. Att ta voyeuristiska nakenbilder på platser som är öppna för allmänheten, som bastur eller nudiststränder, skulle också bli straffbart; netzpolitik.org påpekar att gällande lag bara omfattar dold nakenfilmning i särskilt skyddade utrymmen, vilket utesluter offentliga bastur, omklädningsrum och stränder. Även dolda inspelningar som riktar in sig på påklädda intima kroppsdelar skulle omfattas när materialet är tydligt sexualiserat, till exempel genom inzoomning, varvid sammanhanget, som en enhet gömd under ett bord, beaktas.

Regeringens version går längre än utkastet från april, rapporterar netzpolitik.org. Att inneha och medvetet ta del av videor som visar en våldtäkt skulle bli ett brott, med straff på upp till tre års fängelse eller böter. Att driva falska konton i en annan persons namn, eller att sprida deepfakes och liknande innehåll som utger sig för att vara någon, skulle vara straffbart när det allvarligt kan skada personens anseende. Förslaget beskriver också cyberstalking tydligare i strafflagen, alltså upprepad och ihållande otillåten övervakning av en person, till exempel att spåra personens position med GPS-spårare.

På den civilrättsliga sidan skulle personer som utsätts på nätet, till exempel för förolämpningar, kunna få ett domstolsbeslut som tvingar plattformar och internetleverantörer att lämna ut uppgifter som namn, födelsedatum, adress och e-postadress till personen bakom ett konto, om dessa behövs för att driva skadeståndsanspråk, uppger regeringen. Enligt netzpolitik.org skulle begäran lämnas in till en regional domstol, och rätten omfattar nu även meddelandetjänster som WhatsApp, Telegram och Signal när de erbjuder gruppchattar. Nytt i regeringens version är en rätt att genom domstol få enskilda olagliga inlägg borttagna, även när kontoinnehavaren är okänd; detta är inte längre kopplat till den separata möjligheten att få ett konto avstängt. Domstolar skulle fortfarande kunna blockera konton under en rimlig tid efter allvarliga överträdelser, särskilt brottsliga uttalanden, när fler väntas, men regeringen säger att ribban är satt högt för att skydda yttrandefriheten.

Förslaget är också kopplat till återinförandet av datalagring, rapporterar netzpolitik.org. Enligt lagmotiveringen som sajten citerar skulle plattformar och internetleverantörer kunna åläggas att bevara uppgifter de redan har om misstänkta gärningspersoner, inklusive IP-adresser som lagrats i förebyggande syfte. Ett separat lagförslag från samma ministerium skulle kräva att IP-adresser sparas under en period som väntas bli tre månader; obligatorisk datalagring har varit vilande i Tyskland sedan 2017. En styrelseledamot i internetbranschens organisation eco kallade tre månaders IP-lagring utan anledning oproportionerlig, medan Hubig sade att lagring av IP-adresser är en del av att skydda människor mot digitalt våld.